Frågor och svar

• Grundvillkor

  Det finns ett antal grundvillkor som, vid sidan av ett arbetsvillkor och ett medlemsvillkor, måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt till ersättning från oss.
  
  Dessa grundvillkor innebär att du:
  
  •    är arbetsför och oförhindrad att åta dig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
  
  •    är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, och
  
  •    även i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande.

• Medlemsvillkor

  Ett medlemsvillkor innebär att du har varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av minst tolv månader.
  
  Ett medlemsvillkor är tillsammans med ett uppfyllt arbetsvillkor förutsättningarna för att du ska kunna ansöka om inkomstbaserad ersättning (det vill säga en a-kasseersättning som grundar sig på den inkomst du haft under det senaste året).
  
  Om du uppfyller ett arbetsvillkor (läs om det under rubriken arbetsvillkor) men inte ett medlemsvillkor kan du ansöka om grundersättning. Läs mer om det här.

• Arbetsvillkor

  För att du ska kunna ansöka om inkomstbaserad ersättning (en ersättning som grundas på det arbete du utfört) måste du uppfylla ett arbetsvillkor. Det finns flera olika sätt att göra det på.
  
  Du uppfyller ett arbetsvillkor om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtiden) gjort något av följande:
  •    Förvärvsarbetat i minst sex kalendermånader. Alla sex månader måste innehålla minst 60 arbetade timmar.
  
  •    Förvärvsarbetat i minst 420 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och arbetat minst 40 timmar i varje månad.
  
  Som förvärvsarbete räknas också tid med:
  •    betald semester med bibehållen lönledighet som betalas av arbetsgivaren (inte sjuklön)
  
  •    avgångsvederlag/ekonomiskt skadestånd
  
  •    skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
  
  •    anställning inom Samhall
  
  •    anställning med lönebidrag
  
  •    nystartsjobb
  
  Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

• Arbetsgivarintyg

  Ett arbete ska alltid styrkas med arbetsgivarintyg, som din arbetsgivare fyller i. Det är din arbetade tid under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös som ska styrkas. 

  Vi använder ditt arbetsgivarintyg som underlag för att bedöma om du kan få arbetslöshetsersättning och i så fall hur mycket.

  På Mina sidor kan du begära att din arbetsgivare fyller i ett arbetsgivarintyg. Din arbetsgivare fyller i  intyget i intyget på www.arbetsgivarintyg.nu och du godkänner det via Mina sidor. Arbetsgivarintyget fylls i för de senaste tolv månaderna du har arbetat. Har du haft flera anställningar behöver vi ett arbetsgivarintyg från varje enskild arbetsgivare. Under fliken Arbetsgivare här på webbplatsen finns mer att läsa om hur intyget fylls i.
  Du måste också skicka in Arbetsgivarintyg till oss på begäran, till exempel när din anställning är avslutad eller vid pågående deltidsanställning.

• Genomsnittlig arbetstid

  När vi räknar ut vilken ersättning du har rätt till vägs olika faktorer ihop. En av dessa faktorer är din genomsnittliga arbetstid per vecka före arbetslösheten.
  
  Genomsnittlig arbetstid är det antal timmar per vecka som du får ersättning för om du är helt arbetslös. För dig som har ersättning enligt grundförsäkringen påverkar den genomsnittliga arbetstiden också din ersättning.
  
  Arbetsgivarintyget utgör grunden
  
  Din genomsnittliga arbetstid beräknas med hjälp av uppgifterna på ditt arbetsgivarintyg. Den motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat, tolv månader före arbetslösheten. Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs.
  
  Om tid före din arbetslöshet är överhoppningsbar, om du till exempel varit föräldraledig, sjukskriven eller studerat kan månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden räknas med då din genomsnittliga arbetstid fastställs.

• Egen uppsägning

  Om du har avslutat din anställning på egen begäran eller orsakat att arbetsgivaren sagt upp dig ska du skicka oss en förklaring och underlag som visar varför din anställning har upphört.

  Finns det förhandlingsprotokoll mellan till exempel ditt fackförbund och din arbetsgivare ska du skicka med det. Vi behöver underlagen för att bedöma om du har haft giltiga skäl för att sluta din anställning.
  
  Giltiga skäl för att slippa avstängning
  
  För att inte bli avstängd från rätten till ersättning krävs det mycket starka skäl, till exempel hälsoskäl, att arbetsgivaren inte betalat ut din lön, eller kränkande särbehandling. Man behöver kunna styrka att man gjort konstruktiva försök att lösa situationen. 
  
  Hälsoskäl ska vara styrkta med läkarutlåtande och det krävs att du innan uppsägningen har träffat en läkare som styrker att du inte kan utföra ditt arbete samt att det inte finns annat arbete hos arbetsgivaren som du kan ta. Försök till omplacering ska ha gjorts.
  
  45 dagar om du sagt upp dig själv
  Om vi bedömer att du saknar giltiga skäl för din uppsägning riskerar du att bli avstängd från rätten till arbetslöshetsersättning under viss tid. 
  
  Har du sagt upp dig själv är den vanligaste avstängningstiden 45 ersättningsdagar. Under avstängningstiden ska du deklarera dina tidrapporter och skicka dem till oss.
  
  Som avstängningsdag räknas dag då du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning eller dag då du arbetat minst tre timmar. De 45 avstängningsdagarna ska fullgöras inom 112 kalenderdagar, räknat från dagen efter din sista anställningsdag.
  
  Efter tre gånger förlorar du ersättningsrätten
  Om du säger upp dig utan giltigt skäl tre gånger inom samma ersättningsperiod förlorar du rätten till ersättning och måste då uppfylla villkoren på nytt för att ha rätt till en ny ersättningsperiod

• Så mycket ersättning får du

  Hur stor din ersättning från oss blir beror bland annat på hur länge du varit medlem hos oss, hur mycket du arbetat samt vilken inkomst du haft.
  
  En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.
  
  Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.
  
  Inkomstbaserad ersättning ger maximalt 1 200 kronor om dagen.
  
  Om du varit medlem i en arbetslöshetskassa i tolv månader uppfyller du medlemsvillkoret. Uppfyller du även arbetsvillkoret inom medlemstiden får du arbetslöshetsersättning baserad på din tidigare inkomst. Detta innebär i praktiken att du kan få som högst 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst och maximalt 1 200 kronor per dag.
  
  För att få en dagpenning på 1 200 kronor ska man ha tjänat minst 33 000 kronor det senaste året innan arbetslösheten.
  
  Detta gäller under de första 100 ersättningsdagarna. Från dag 101 är sjunker ersättningsnivån till 80 procent, men högst 1 000 kronor per dag. Från dag 201 sjunker ersättningsnivån till 70 procent, men högst 1 000 kronor per dag.
  
  Grundersättningen ger maximalt 510 kronor om dagen
  
  Du kan beviljas grundersättning om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte har varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader. Detta gäller även om du har varit medlem i tolv månader men inte uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden.
  
  Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka är den högsta dagpenning enligt grundersättningen 510 kronor per dag. Detta belopp minskar proportionerligt om du arbetat deltid.

• Så länge får du ersättning

  En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar.
  Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.
  
  Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.
  
  En ersättningsperiod inleds alltid med två karensdagar. Som karensdag räknas dagar då du skulle kunnat få ersättning från oss. När karensen är avklarad kan du få din första ersättningsdag. Under perioden 3 januari 2022 till 1 januari 2023 är karensvillkoret tillfälligt sänkt till två dagar.
  
  Om du arbetat under din arbetslöshet är det möjligt att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor och kan få en ny ersättningsperiod när dina dagar är förbrukade. Vi utreder det när du har cirka 50 dagar kvar av din period.
  
  Arbetsförmedlingen anvisar dig till jobb- och utvecklingsgarantin
  
  Om du inte uppfyller kraven för att få en ny period bör du kontakta Arbetsförmedlingen för eventuellt deltagande i aktivitet.
  
  När du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller i något annat arbetsmarknadspolitiskt program kan du få aktivitetsstöd från Försäkringskassan.
  
  Nivån på aktivitetsstödet motsvarar det du skulle fått i dagpenning från a-kassan. Vi beräknar din dagpenning och skickar uppgiften till Försäkringskassan.
  
  

• Inkomstförsäkringen

  Med en inkomstförsäkring kan du få mellanskillnaden upp till 80 procent av din tidigare inkomst under de 100 första dagarna av din arbetslöshet, eller fler om du har en tilläggsförsäkring hos dem.
  
  Om du är medlem i både Elektrikerförbundet och hos oss kan inkomstförsäkringen ingå i ditt medlemskap.
  
  Är du enbart medlem i a-kassan kan du få 80 procent av din framräknade daglön, dock högst 1 200 kr per dag. Det motsvarar en tidigare lön på 33 000 kronor per månad. Allt du tjänat över det ersätts inte.

• Sjuk före arbetslöshet

  Har du varit sjuk eller föräldraledig innan du blev arbetslös och inte fått ersättning från Försäkringskassan måste du själv intyga det.
  
  Har du varit sjuk eller föräldraledig parallellt med att du arbetat på deltid måste din arbetsgivare fylla i blanketten "Komplettering till arbetsgivarintyg".
  
  Vi får meddelande från Försäkringskassan om du har varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från dem innan du blev arbetslös. I det fall du varit sjuk eller föräldraledig utan ersättning från Försäkringskassan måste du själv meddela oss detta. Vi behöver uppgiften för att kunna bedöma din rätt till ersättning.
  
  Sjuklön från arbetsgivaren redovisas på särskild blankett
  
  Har du haft sjuklön eller andra ersättningar som betalas ut från Försäkringskassan under en månad när du arbetat minst 40 timmar ska du skicka in uppgift om detta till oss.
  Sjuklön från arbetsgivaren redovisas på blanketten "Komplettering till arbetsgivarintyg". Observera att det är arbetsgivaren som ska fylla i blanketten.

• Avgångsvederlag

  Avgångsvederlag räknas om till arbetad tid när vi bedömer rätten till ersättning om du blir arbetslös.
  
  Har du fått ett avgångsvederlag från din arbetsgivare i samband med att du slutat din anställning är det viktigt att du skickar in överenskommelsen om detta när du ansöker om ersättning. Avgångsvederlaget räknas om till arbetad tid och ska ingå i beräkningen av din arbetslöshetsersättning.
  
  Du får inte ersättning under tiden du har avgångsvederlag. Du ska dock fortfarande anmäla dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Detta är viktigt för att du ska skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

• Konkurs och lönegaranti

  Om du slutar ditt arbete på grund av att företaget går i konkurs fattar konkursförvaltaren beslut om rätt till statlig lönegaranti.
  
  Om du omfattas av statlig lönegaranti och söker arbetslöshetsersättning måste du meddela oss samt skicka en kopia på beslutet om lönegarantin till oss. Om det finns flera beslut ska kopior på alla beslut skickas in.
  
  Anmäl dig på Arbetsförmedlingen
  
  Skulle du bli arbetslös efter en konkurs ska du anmäla dig på Arbetsförmedlingen den första dagen efter att din rätt till statlig lönegaranti upphört. Det är från den dagen du räknas som arbetslös. Skulle du enligt lagen om anställningsskydd (LAS), ha rätt till längre uppsägningstid än vad du får i statlig lönegaranti gäller den tid du har lönegaranti. Din rätt till lönegaranti framgår av det beslut du får från konkursförvaltaren eller från Länsstyrelsen.
  
  Även företagare kan omfattas
  
  Om du varit företagare kan du också omfattas av den statliga lönegarantin om du inte varit majoritetsägare eller haft väsentligt inflytande över verksamheten i förhållande till övriga delägare. Det är konkursförvaltaren som avgör detta.

• Överhoppningsbar tid

  För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtid).
  
  Den perioden kan i vissa fall förlängas om du av olika anledningar varit förhindrad att arbeta. Det kallas överhoppningsbar tid.
  
  Överhoppningsbar tid betyder att arbete som ligger längre tillbaka än tolv månader kan räknas in i arbetsvillkoret. Den överhoppningsbara tiden kan inte vara längre än fem år.
  
  En kalendermånad kan bara vara överhoppningsbar om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid. Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i ramtiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.
  
  Som överhoppningsbar tid gäller:
  •    styrkt sjukdom 
  
  •    vård av barn
  - som inte fyllt två år eller hemma med adoptivbarn i två år efter barnets ankomst till familjen
  
  •    vård av närstående med närståendepenningtid
  
  •    uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkesmässigt.
  
  •    tid då du inte fått arbeta på grund av myndighetsbeslut enligt smittskyddslagen, livsmedelslagen eller föreskrifter med stöd i livsmedelslagen, utom hälsokontroll vid inresa eller avspärrning enligt smittskyddslagen
  
  •    tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall
  
  •    frihetsberövad på kriminalvårdens område
  
  •    avslutade heltidsstudier, studierna ska ha avslutats efter att du fyllt 25 år eller så ska du ha förvärvsarbetat på heltid i minst fem sammanhängande månader innan studierna
  
  •    militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten
  
  •    vistelse utomlands till följd av att du följt med din make, maka eller sambo vid hans eller hennes arbete i utlandet, men bara om arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och lönen betalas ut från Sverige
  
  •    arbete finansierat med särskilt anställningsstöd
  
  •    tid då du har haft rätt till etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
  
  •    månader då den du deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med.
  
  •    månader då du har beviljats del av helt omställningsstudiestöd, om det inte är förmånligare för den sökande att sådan tid räknas med.
  
  •    tid med föräldrapenning (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor)
  
  •    tid då du varit förhindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt (om månaden inte ingår i ett arbetsvillkor).

• Barnomsorg

  Det är okej att ha barnen hemma om du är arbetssökande, men du måste ha någon som tar hand om dem när du får ett arbete.
  
  För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du, förutom att uppfylla arbetsvillkor och medlemsvillkor, stå till arbetsmarknadens förfogande. Under den tid du ansöker om ersättning för får det inte finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte heller begränsa ditt arbetsutbud till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.
  
  Detta innebär att du måste ha barnomsorgen ordnad om du skulle få ett arbete. Du kan ha barnet hemma så länge som du är arbetslös, men du måste med kort varsel kunna ordna så någon kan ta hand om barnen när du får ett arbete.

• Godkänt extraarbete, bisyssla

  Om du haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan arbetslösheten finns möjligheten att få det godkänt så att du kan fortsätta att arbete med det utan att det påverkar din ersättning.
  
  En förutsättning är att du innan arbetslösheten har arbetat i ett extraarbete som anställd eller företagare under minst tolv månader vid sidan av ditt heltidsarbete.
  Om extraarbetet är en anställning får inte inkomsten från den överstiga 3 060 kronor i genomsnitt per vecka. Att ett arbete klassas som godkänt extraarbete innebär att den arbetade tiden i extraarbetet inte påverkar den ersättning som du får från oss. Arbetet ska därför inte redovisas på tidrapporterna.
  
  Om extraarbetet är ett företag finns ingen inkomstgräns. Däremot ska det belopp av det du tjänat som överstiger 3 060 kronor per vecka dras från den arbetslöshetsersättning som betalas ut per vecka

  Jordbruk kan vara ett extraarbete
  
  Om din huvudsysselsättning är verksamhet i eget företag kan även annan verksamhet i eget företag, till exempel jord- och skogsbruk, godkännas som ett extraarbete.
  
  Vi prövar varje enskilt ärende
  
  Det är vi på a-kassan som avgör om det är ett godkänt extraarbete. När du ansöker om ersättning ska du därför bifoga ett arbetsgivarintyg för ditt extraarbete tillsammans med ansökan och övriga handlingar.
  
  Om vi godkänner ditt extraarbete får du ett skriftligt beslut av oss. Av beslutet framgår hur många timmar per vecka du har rätt att arbeta med extraarbetet. Skulle du utöka arbetstiden kan arbetet inte längre ses som ett godkänt extraarbete. Du är skyldig att anmäla eventuella förändringar om extraarbetet till oss.
  
  Icke godkänt extraarbete ska redovisas
  
  Om ditt extraarbete inte utförts vid sidan av ett heltidsarbete eller av annan anledning inte kan klassas som ett godkänt extraarbete måste du, fylla i arbetet på tidrapporterna. Arbetet kommer då att påverka antalet ersättningsdagar som du har rätt till från oss.
  
   
  
  

• Företagare

  Som företagare avses i arbetslöshetsförsäkringen en fysisk person som bedriver näringsverksamhet som han eller hon personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över.
  
  Vem som anses vara företagare är kopplat till det skatterättsliga begreppet av verksamhet. Det innebär att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.
  
  När är en företagare arbetslös?
  
  Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomiskt stöd till dig som är ofrivilligt arbetslös. Den ska inte vara inkomstutfyllnad i företag med dålig lönsamhet, inte heller vara ett stöd för uppbyggnad av företag.
  
  Som regel anses en företagare vara arbetslös när det inte längre bedrivs någon verksamhet i företaget, vare sig av den sökande eller av eventuella kompanjoner. En företagare som överlåter sin verksamhet, men som arbetar kvar eller har kvar sitt inflytande i verksamheten, anses fortfarande vara företagare och därmed inte arbetslös.
  
  Som företagare anses du vara arbetslös vid tillfälligt uppehåll i verksamheten så snart du eller någon annan inte vidtar några åtgärder i verksamheten, eller när din näringsverksamhet vid en samlad bedömning har upphört definitivt.
  
  Vi gör en samlad bedömning av om din personliga verksamhet har upphört i företaget. För att få ersättning vid tillfälligt uppehåll i verksamheten (vilande företag) får ingen verksamhet bedrivas i företaget, varken av dig eller någon annan.

  Tillfälligt uppehåll i verksamheten, vilande företag

  Om du återupptar verksamheten upphör din rätt till ersättning. Har du fått ersättning under ett tillfälligt uppehåll och därefter återupptar verksamheten kan ersättning inte beviljas förrän du på nytt upphör med verksamheten. Från och med 1 januari 2024 är möjligheten för företagare att på nytt lägga en återupptagen verksamhet vilande begränsad till tre år.
  
  Beräkning av ersättningen
  
  Ersättningen beräknas i första hand på inkomsten från din verksamhet enligt det senaste beslutet om slutlig skatt. Om det är mer förmånligt för dig kan det beräknas på ett genomsnitt av företagets inkomster under de två år som föregår senaste beslutet om slutlig skatt.
  
  Om det vid ansökningstillfället inte finns någon fastställd taxering kan vi räkna fram en preliminär dagsförtjänst i väntan på att taxeringen blir klar. 
  
  För den som haft sitt företag i mindre än 24 månader finns, under vissa förutsättningar, möjligheten att basera ersättningen på eventuell anställning året innan företaget startades.
  
  Företag som godkänt extraarbete
  
  Du kan ha rätt till ersättning om du har haft en anställning eller en egen verksamhet på heltid som har upphört samtidigt som du har utfört arbete i egen verksamhet på deltid. Om det varit så utreder vi om vi kan klassa företaget som godkänt extraarbete.
  
  För att få den egna näringsverksamheten klassad som godkänt extraarbete krävs:
  
  •    att du utfört arbete i den egna näringsverksamheten jämsides med annat heltidsarbete under minst tolv månader innan arbetslösheten
  
  •    att arbete i näringsverksamheten verkligen utförts under var och en av de tolv månaderna
  
  •    att extraarbetet inte hindrar dig från att ta lämpligt heltidsarbete och
  
  •    att du inte utökar tiden i extraarbetet under arbetslösheten.
  
  Jobbar du mer mister du ersättningsrätten
  
  Om du har haft en inkomst som överstiger sex grundbelopp per vecka (för närvarande 3 060 kronor) ska avdrag göras från din ersättning med överstigande belopp. Inkomsten beräknas utifrån din senaste deklaration (inte taxering).
  
  Om du under arbetslösheten börjar arbeta mer i din egna verksamhet upphör den att vara ett godkänt extraarbete. Det innebär att du då anses vara företagare och därmed inte har rätt till fortsatt ersättning från oss.
  
  Företagare på deltid kombinerat med en deltidsanställning
  
  Har du varit anställd på deltid och samtidigt bedrivit egen verksamhet kan du ha rätt till ersättning om du blir arbetslös från din deltidsanställning.
  
  Följande villkor gäller
  
  •    Du har arbetat i företaget högst 10 timmar/vecka.
  
  •    Du har arbetat på ditt deltidsjobb minst 17 timmar/vecka i genomsnitt.
  
  •    Du har drivit företaget och arbetat deltid i minst sex månader innan arbetslösheten.
  
  •    Du har inte tjänat mer än 3 600 kronor i snitt per vecka i ditt eget företag.
  
  Beslutar a-kassan att ditt företag är ett godkänt deltidsföretag måste du redovisa arbetet du gör i företaget på tidrapporterna. Om verksamheten utökas under arbetslösheten anses du vara företagare och har därmed inte rätt till fortsatt ersättning.
  
  Dessa handlingar behöver vi
  
  Vilka handlingar vi behöver från just dig kan variera beroende på vilken form av verksamhet du har haft och vad som har hänt med företaget.
  
  Om du har haft ett eget företag och vill söka arbetslöshetsersättning ska du ange det i din ansökan via Våra sidor. Då kommer uppgifter på din att göra-lista om att sända in in intyg för företagare samt skriva ut fullmakten till Skatteverket gällande dina inkomstuppgifter och sända den per post till Skatteverket. Vi får då uppgifter om innehållet i dina tre senast godkända deklarationer direkt från dem.

• Föräldraledig

  Föräldraledighet  kan vara så kallad överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Om du blir arbetslös grundas din arbetslöshetsersättning på vad du gjort under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös (ramtiden).
  
  Har du varit helt föräldraledig, med eller utan föräldrapenning, med barn yngre än två år är föräldraledigheten överhoppningsbar. Det är den också om du varit helt föräldraledig med föräldrapenning för barn äldre än två år.
  
  Månader som är överhoppningsbara räknas inte in i ramtiden om tolv månader. Det betyder att din arbetslöshetsersättning kan grundas på arbetet du utförde tolv månader före föräldraledigheten.
  
  Observera att en månad med föräldraledighet på deltid inte är överhoppningsbar om du samtidigt har arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbetsvillkor. I sådant fall räknas månaden med när vi beräknar din ersättning.
  
  Den överhoppningsbara tiden är begränsad till fem år. Ett arbetsvillkor måste alltså vara uppfyllt under de senaste sex åren om det finns överhoppningsbar tid.
  
  Du kan göra uppehåll för föräldraledighet
  
  Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med arbetslöshetsersättning, ska du fylla i det på dina tidrapporter. 
  Om du är arbetslös och får arbetslöshetsersättning kan du göra uppehåll i din arbetslöshet för att vara föräldraledig. Din ersättningsrätt är då vilande tills dess att du igen anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
  
  Du fortsätter då på den ersättningsperiod och med den dagpenning du hade när du påbörjade
  föräldraledigheten.
  
  Intyg från Försäkringskassan
  
  Vi hämtar själva de uppgifter om föräldrapenning som vi behöver. Har du frågor kring din föräldrapenning ska du kontakta Försäkringskassan.

• Karens

  De första  två ersättningsdagarna du är arbetslös kallas för karensdagar. För dem får du ingen ersättning. 
  
  Varje gång du påbörjar en ny ersättningsperiod ska du göra två dagars karens. Det är först efter dessa två din ersättningsperiod börjar.
  
  En karensdag är en dag som du skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.
  
  Karensen ska klaras av inom en tolvmånadersperiod och dras bara en gång. Har man haft ett kortare uppehåll på mindre än 12 månader dras ingen ny karens,
  
  Under perioden 3 januari 2022 till 1 januari 2023 är karensvillkoret tillfälligt sänkt till två dagar.

• Provisionsbaserad lön, OB-ersättning och andra varierande inkomster

  Se till att din arbetsgivare fyller i dessa uppgifter på arbetsgivarintyget om något av nedanstående stämmer in på dig:
  •    du har fått sjuklön utbetald jämsides med arbete
  
  •    du har haft en lön som varit provisionsbaserad
  
  •    du har jobbat på ackord 
  
  •    du har haft restidsersättning
  
  •    du har haft en lön som innehållit Ob-ersättning utöver grundlönen
  
  •    du har haft en lön som på annat sätt varit varierande
  
  •    du har fått semestertillägg eller semesterersättning

• Skyldighet att lämna uppgifter om förändring skyndsamt

  En av förutsättningarna för att du ska få ersättning från oss att du lämnar de uppgifter vi behöver för att kunna fatta ett beslut i ditt ärende. Du måste också på heder och samvete ska intyga att de uppgifter du lämnat är riktiga och fullständiga.
  
  Utöver det ska du snabbt, senast inom 14 dagar efter att du själv fick reda på förändringen, meddela oss när din situation förändras på något sätt som kan påverka din ersättning. Det kan handla om att du får ett jobb, börjar studera, blir sjuk, börjar starta företag, ansöker om uttag av pension  eller att du blir engagerad i ett företag. 
  
  Om du inte meddelar oss förändringar riskerar du uteslutning och polisanmälan
  
  Om du låter bli att meddela oss förändringar, eller om du lämnar felaktiga uppgifter, riskerar du att uteslutas som medlem (vilket i sin tur innebär att du inte kan få ersättning förrän efter tidigast 12 månader igen. Du behöver också uppfylla ett nytt arbetsvillkor innan du kan få ersättning på nytt).
  
  Om det finns skäl mot att utesluta dig kan du i stället frånkännas ersättning. Det betyder att du inte får någon ersättning från oss under ett antal dagar, i normalfallet 130 dagar.
  
  Vi kan också ha skyldighet att polisanmäla dig.

• Fylla i tidrapport

  På Mina sidor ansöker du om ersättning genom att fylla i en tidrapport. Tidrapporten är underlaget för utbetalning av din ersättning.
  
  På tidrapporten ska du fylla i dina uppgifter om arbetslöshet, sjukdom, arbete med mera för alla veckodagar, även lördag och söndag.
  
  Du väljer själv hur ofta du vill skicka in tidrapporten. Tänk bara på att du inte kan skicka in tidrapporten innan veckan som den gäller för har passerat.

  Om din tidrapport inte kommer in inom nio månader från den sista dagen på rapporten är rätten till ersättning för den veckan förlorad, om det inte finns synnerliga skäl.
  
  Skicka in din första tidrapport direkt
  
  Vänta inte med att skicka in din första tidrapport eftersom den är själva ansökan om ersättning. Vi kan inte ta beslut i ditt ärende innan vi fått in den. 
  
  Så fyller du i din tidrapport
  
  •    Hela tidrapporten ska vara ifylld, även lördag och söndag.
  
  •    Du får inte skicka in din tidrapport förrän tiden som tidrapporten avser har passerat.
  
  •    Har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning är det viktigt att du fyller i det på tidrapporten.
  
  •    Har du varit förhindrad från att söka arbete någon dag är det viktigt att du fyller i att du inte kan ta arbete den dagen.
  
  •    Om du arbetar deltid och har en anställning med fast omfattning (procent av heltid) ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta, till exempel 50 procent. Tid som du arbetar utöver den överenskomna omfattningen fyller du i som timmar på respektive dag.
  
  •    Har du en behovsanställning/timanställning fyller du i de timmar som du arbetat.
  
  •    Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbetad tid. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. 
  
  •    Om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan redovisar du denna/dessa som dagar då du inte kunnat arbeta.
  
  •    Om du påbörjar arbete (heltid, deltid eller timanställning) under samma vecka som du fyller i din tidrapport är det viktigt att du ändå fyller i hela din tidrapport, även lördag och söndag. Du ska dock bara markera arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. I annat fall fyller du i arbetslös dessa dagar.
  
  Fyll i föräldrapenning
  
  Föräldrapenning ska redovisas på tidrapporten. Även om föräldrapenning på helgen inte påverkar din ersättningsrätt måste den ändå redovisas så att dina uppgifter hos oss och Försäkringskassan stämmer överens. Det gäller oavsett om du tar ut föräldrapenning med sjukpenningnivå eller lägstanivå.
  
  SAMSTÄMMIGA UPPGIFTER
  
  I det fall du har ¾ sjuk- eller föräldrapenning ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning. Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte din rätt till ersättning från oss, men du ska ändå fylla i föräldrapenning på kassakorten så att din redovisning till oss stämmer med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.
  Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid. 
  
  Fyll i sjukdom
  
  Sjukdom ska fyllas i på dina tidrapporter - även på lördagar och söndagar. I det fall du har ¾ sjuk ska du använda dig av rutorna för ½ och ¼ sjuk/föräldrapenning
  Om du har en fast deltidsanställning ska du fylla i tidrapporten med fast omfattning samt de dagar som du är sjuk.
  
  Fyll i konstnärligt arbete
  
  För dig som har konstnärligt arbete gäller speciella regler när du fyller i en tidrapport. Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.
  
  För att vi ska kunna hjälpa dig att göra rätt med tidrapporteringen är det viktigt att du skickar in en kopia på ditt anställningsavtal eller kontrakt så fort som möjligt.

  Du ska redovisa all arbetad tid på dina tidrapporter. Det innebär att du också ska redovisa förberedelse- och repetitionstid. Betald tid fyller du i som arbete och obetald tid som Kan inte ta arbete.
  Under förberedelse- och repetitionstid har du inte rätt till ersättning från a-kassan. Det gäller även om du inte får betalt för den tiden. Din yrkesroll, arbetets karaktär och ditt kontrakt styr hur du ska fylla i dina tidrapporter.
  För att vi ska kunna hjälpa dig att göra rätt med tidrapporteringen är det viktigt att du skickar in en kopia på ditt anställningsavtal eller kontrakt så fort som möjligt.
  
  Tillfälligt konstnärligt arbete - kortare än 14 dagar
  
  Om du har ett tillfälligt konstnärligt arbete som du får lön för behöver du som regel räkna om lönen till timmar. Det gäller oavsett om du får gage, arvode eller timlön. För att arbetet ska betraktas som tillfälligt ska anställningen vara kortare än 14 dagar. Om du har ett avtal inom scen, film eller tv som enligt vår bedömning inte hindrar dig att söka och ta andra arbeten, ses varje arbetsdag som ett tillfälligt konstnärligt arbete. Då behöver du räkna om arbetet när du ska fylla i dina tidrapporter.

  Du som får all arbetad tid, inklusive förberedelse- och repetitionstid, styrkt på arbetsgivarintyget ska inte räkna om din lön till timmar.

  Det finns ett fastställt schablonbelopp som från och med den 1 oktober 2023 är på 197 kronor. Du dividerar den totala bruttolönen/bruttogaget för veckan med 197 och får fram de timmar du ska rapportera.
  Ett brutet tal avrundas nedåt till närmaste hela timme.
  
  Exempel: Under en vecka har du för två framträdanden fått 3000 kronor i bruttogage.
  3000/197 = 15,22
  
  Du fyller i 15 timmars arbete för dessa båda framträdanden.
  
  Om det timtal du kommer fram till medför att det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över överskjutande antal timmar till veckan därpå.
  
  Om även den andra veckans sammanlagda antal timmar överstiger 40 får dessa timmar redovisas nästföljande vecka.
  
  Om inkomsten för en dags arbete understiger 1 384 kronor ska den faktiska arbetade tiden fyllas i.
  
  Du som får all arbetad tid, inklusive förberedelse- och repetitionstid, styrkt på arbetsgivarintyget ska inte räkna om din lön till timmar.
  
  Kontakta oss alltid när det gäller konstnärligt arbete så kan vi hjälpa dig.
  
  Redovisa jourtid
  
  Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid redovisas som arbetad tid på tidrapporten. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös.
  
  Fyll i schemalagd arbetstid
  
  Vi har många medlemmar som arbetar med schemalagd arbetstid/anställning med fast omfattning. För att du som har denna typ av anställning och samtidigt får ersättning från oss ska få rätt ersättning krävs det att du fyller i dina tidrapporter på rätt sätt.
  
  Om du får eller har ett arbete med en fast omfattning ska du fylla i de rutor som avser procentsats. Det viktiga är att din ifyllda arbetstid är lika med den arbetstid som senare redovisas per månad på arbetsgivarintyg. Detta för att du inte ska riskera att bli återbetalningsskyldig.
  
  Fyll i semester
  
  När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till ersättning från oss för tiden du är ledig.

  Ange att du inte kan ta arbete på dina tidrapporter de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Rutorna för semester är till för dem som har semester från en anställning.

  SEMESTERDAGAR ÄR ALLTID HELA DAGAR
  
  Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.
  
  Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.
  
  ALLA DAGAR SKA REDOVISAS
  
  Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som normalt får arbetslöshetsersättning någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning alls för vecka eller veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.
  
  På dina tidrapporter ska du fylla i semester alla dagar hela semesterperioden.
  
  Exempel: Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. På din tidrapport ska du fylla i semester hela veckan.
  Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester. Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du fylla i semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.
  
  För dig som arbetar extra samtidigt som du får ersättning
  
  Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss med en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen. Du styrker din anställning genom att skicka in ett anställningsbevis. Du ska också kryssa i rutan för att du påbörjat en anställning på tidrapporten.När du har du en timanställning ska du fylla i exakt det antal timmar du arbetar, dag för dag, på tidrapporten. 
  Även arbete som du utför på kvällar och helger måste tas med. Om du arbetar ett helt dygn ska du fylla i totalt 24 arbetade timmar. 
  
  Deltidsarbete
  
  Du som arbetar deltid med fast arbetstid och månadslön ska inte redovisa arbetet timme för timme. Du ska i stället redovisa anställningens omfattning på tidrapporten. Arbetar du till exempel 75 procent så är omfattningen av anställningen 75 procent som du ska fylla i. Om du har jobbat över eller jobbat extra ska du fylla i det som timmar utöver anställningens omfattning.
  
  Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du
  ändå redovisa anställningens omfattning på tidrapporten varje vecka.
  
  Tillfällig anställning på heltid
  
  Har du en tillfällig anställning på heltid ska du meddela Arbetsförmedlingen och behöver då inte skicka in några tidrapporter. Om din tillfälliga anställning på heltid börjar mitt i en vecka ska du fylla i åtta timmar arbete från och med den veckodagen du börjar arbeta. På helgen fyller du i arbetslös om du inte har jobbat dessa dagar. Har du jobbat så skriver du antalet timmar du arbetat. Efter första arbetsveckan behöver du inte längre skicka in några tidrapporter.
  
  Ideellt arbete i kombination med arbetslöshet
  
  Om du arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse hindrar det inte dig från att få ersättning om du är berättigad till det.
  
  Skulle ditt engagemang vid något tillfälle hindra dig från att ta arbete ska du fylla i det på tidrapporten.
  
  Får du ersättning för det arbete du gör ska du fylla i de timmar du arbetar som arbete.
  Meddela oss alltid om du har ett ideellt arbete och sänd in underlag om du har.
  
  Uppdragstagare, frilans, egenanställd
  
  Företagare eller anställd
  
  Kontakta oss alltid innan du påbörjar ett arbete som innebär någon form av uppdrag, Fyll i formuläret uppdragstagare/frilans/egenanställd som du hittar under e-tjänster på Mina sidor. Finns det uppdragsavtal laddar du även upp det.

  När du tar ett uppdrag gör a-kassan en bedömning om du ska ses som företagare (självständig uppdragstagare) eller som anställd (osjälvständig uppdragstagare). Om vi ser dig som anställd kan du få ersättning för arbetslös tid under uppdragets gång. Ses du i stället som en företagare måste all verksamhet vara helt avslutat innan du kan få ersättning. Kontakta oss alltid innan du påbörjar ett arbete som innebär någon form av uppdrag,
  
  Självständig uppdragstagare
  
  Om du arbetar som en självständig uppdragstagare kan du inte samtidigt få ersättning, då jämställs du med en företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Självständig uppdragstagare är du om du till exempel har F-skattsedel eller om du arbetar utan uppdragsgivarens kontroll avseende plats, tidsåtgång och utförande av uppdraget. Ofta har du då flera uppdragsgivare och söker själv efter nya uppdrag.
  
  Osjälvständig uppdragstagare 
  
  En osjälvständig uppdragstagare kan få ersättning mellan uppdragen på samma sätt som en anställd kan få ersättning för icke arbetad tid, då osjälvständig uppdragstagare jämställs med en anställd i arbetslöshetsförsäkringen. Osjälvständig uppdragstagare är du om din uppdragsgivare har kontroll över tidsåtgång, plats och utförande av uppdraget. Oftast har du då en eller ett par uppdragsgivare. 

  Ett krav för att du ska kunna jämställas med en anställd är att du är beredd att ta annat arbete än sådant som utförs genom uppdrag
  
  Egenanställningsföretag
  
  Även när du tar uppdrag via ett egenanställningsföretag, exempelvis Frilans Finans, Cool Company eller Bolagsbolaget behöver vi göra en bedömning om hur självständig du är i förhållande till din/dina uppdragstagare för att bedöma om du har rätt till ersättning eller inte, Egenanställningsföretaget är endast en mellanpart mellan dig och din uppdragsgivare.
  
  Fyll i formuläret uppdragstagare/frilans/egenanställd som du hittar under e-tjänster på Mina sidor. Finns det uppdragsavtal laddar du även upp det.

• Klaga på ditt beslut

  Om du tycker att vi har fattat ett felaktigt beslut kan du begära att beslutet omprövas. En omprövning innebär att vi går igenom ditt ärende på nytt.
  
  En begäran om omprövning måste inte se ut på något särskilt sätt. Det viktiga är att du talar om vilken ändring du vill ha och varför. Du har två månader på dig att begära omprövning, efter det får vi inte ompröva beslutet.
  
  Du kan skicka din begäran om omprövning via Mina sidor. 
  
  Är du inte nöjd med beslutet du får efter en omprövning kan du överklaga det till förvaltningsrätten.
  
  Överklagan till förvaltningsrätten
  
  Ett överklagande av ett omprövningsbeslut görs till förvaltningsrätten. Det ska göras skriftligen och du skickar det till oss, så skickar vi det vidare till den förvaltningsrätt som ska handlägga et, tillsammans med övriga handlingar i ditt ärende. 

• Pension

  Om du får allmän pension eller tjänstepension samtidigt som du får arbetslöshetsersättning minskas din ersättning. Ersättningen påverkas dock inte av privat pensionssparande.
  
  Om du har allmän pension från Pensionsmyndigheten, eller tar ut tjänstepension, minskas din ersättning. Du är skyldig att anmäla pensionsutbetalningar till oss även om beloppen är låga.
  Pensionsavdraget är antingen 1/260 av din årspension eller 1/22 av din månadspension.
  
  Medlemskapet upphör automatiskt vid 66
  
  •    Medlemskapet upphör automatiskt den första i den månad du fyller 66 år. Om du inte går i pension vid 66 år utan fortsätter att jobba har du inte rätt att vara med i a-kassan. Om du går i pension innan du är 66 år, och då vill lämna a-kassan, måste du själv, skriftligen, ansöka om utträde. Det gör du enklast genom all logga in på Mitt medlemskap.
  
  Privat pension påverkar inte dagpenningen.
  
  Arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande.

• Utbetalning av ersättning

  Alla våra utbetalningar går via Swedbanks utbetalningssystem (SUS). Vi på a-kassan hanterar inga kontonummer. Du kan själv anmäla vilket konto du vill att utbetalningen ska gå till. Det gör du på Swedbanks webbplats.
  
  Även du som har ett konto hos Swedbank behöver anmäla till vilket konto du vill ha pengarna. Om du tidigare har anmält konto i Swedbank eller begärt överföring från Swedbank till annan bank, kommer din ersättning att sättas in där första gången du får en utbetalning från oss. Finns inget konto kommer din första utbetalning på en utbetalningsavi som skickas hem till dig.
  
  Anmäl konto 
  
  Längst ner på utbetalningsspecifikationen kan du se vilket konto pengarna kommer att sättas in på, eller om de kommer att betalas via en avi (avin kommer i ett separat brev). Om du får utbetalningen på en avi och vill att pengarna ska sättas in på ett konto kan du också göra det på Swedbanks webbplats.
  
  Utbetalning på torsdagar
  
  När du får din ersättning beror på när vi får din tidrapport. Generellt gäller att ersättning för tidrapport som har kommit in till oss senast måndag utbetalas redan på torsdagen samma vecka. Undantaget är veckor som innehåller röda dagar. Då kan ersättningen ibland betalas ut någon annan veckodag. Vi informerar alltid om det här på webbplatsen.