Vanliga frågor under din arbetslöshet

• När kan jag tidrapportera?

  För att du ska kunna skicka in din tidrapport för en vecka så måste hela veckan ha passerat.

  Du kan alltså tidigast skicka in din tidrapport för veckan som har varit på måndagen veckan därpå.

  Du ska endast skicka in tidrapporter från och med den första veckan du vill ansöka om ersättning för.

• Så mycket ersättning får du

  Hur stor din ersättning från oss blir beror bland annat på hur länge du varit medlem hos oss, hur mycket du arbetat samt vilken inkomst du haft.
  
  En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.
  
  Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.
  
  Inkomstbaserad ersättning ger maximalt 1 200 kronor om dagen.
  
  Om du varit medlem i en arbetslöshetskassa i tolv månader uppfyller du medlemsvillkoret. Uppfyller du även arbetsvillkoret inom medlemstiden får du arbetslöshetsersättning baserad på din tidigare inkomst. Detta innebär i praktiken att du kan få som högst 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst och maximalt 1 200 kronor per dag.
  
  För att få en dagpenning på 1 200 kronor ska man ha tjänat minst 33 000 kronor det senaste året innan arbetslösheten.
  
  Detta gäller under de första 100 ersättningsdagarna. Från dag 101 är sjunker ersättningsnivån till 80 procent, men högst 1 000 kronor per dag. Från dag 201 sjunker ersättningsnivån till 70 procent, men högst 1 000 kronor per dag.
  
  Grundersättningen ger maximalt 510 kronor om dagen
  
  Du kan beviljas grundersättning om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte har varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader. Detta gäller även om du har varit medlem i tolv månader men inte uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden.
  
  Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka är den högsta dagpenning enligt grundersättningen 510 kronor per dag. Detta belopp minskar proportionerligt om du arbetat deltid.

• Egen uppsägning

  Om du har avslutat din anställning på egen begäran eller orsakat att arbetsgivaren sagt upp dig ska du skicka oss en förklaring och underlag som visar varför din anställning har upphört.

  Finns det förhandlingsprotokoll mellan till exempel ditt fackförbund och din arbetsgivare ska du skicka med det. Vi behöver underlagen för att bedöma om du har haft giltiga skäl för att sluta din anställning.
  
  Giltiga skäl för att slippa avstängning
  
  För att inte bli avstängd från rätten till ersättning krävs det mycket starka skäl, till exempel hälsoskäl, att arbetsgivaren inte betalat ut din lön, eller kränkande särbehandling. Man behöver kunna styrka att man gjort konstruktiva försök att lösa situationen. 
  
  Hälsoskäl ska vara styrkta med läkarutlåtande och det krävs att du innan uppsägningen har träffat en läkare som styrker att du inte kan utföra ditt arbete samt att det inte finns annat arbete hos arbetsgivaren som du kan ta. Försök till omplacering ska ha gjorts.
  
  45 dagar om du sagt upp dig själv
  Om vi bedömer att du saknar giltiga skäl för din uppsägning riskerar du att bli avstängd från rätten till arbetslöshetsersättning under viss tid. 
  
  Har du sagt upp dig själv är den vanligaste avstängningstiden 45 ersättningsdagar. Under avstängningstiden ska du deklarera dina tidrapporter och skicka dem till oss.
  
  Som avstängningsdag räknas dag då du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning eller dag då du arbetat minst tre timmar. De 45 avstängningsdagarna ska fullgöras inom 112 kalenderdagar, räknat från dagen efter din sista anställningsdag.
  
  Efter tre gånger förlorar du ersättningsrätten
  Om du säger upp dig utan giltigt skäl tre gånger inom samma ersättningsperiod förlorar du rätten till ersättning och måste då uppfylla villkoren på nytt för att ha rätt till en ny ersättningsperiod

• Karens

  De första  två ersättningsdagarna du är arbetslös kallas för karensdagar. För dem får du ingen ersättning. 
  
  Varje gång du påbörjar en ny ersättningsperiod ska du göra två dagars karens. Det är först efter dessa två din ersättningsperiod börjar.
  
  En karensdag är en dag som du skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.
  
  Karensen ska klaras av inom en tolvmånadersperiod och dras bara en gång. Har man haft ett kortare uppehåll på mindre än 12 månader dras ingen ny karens,
  
  Under perioden 3 januari 2022 till 1 januari 2023 är karensvillkoret tillfälligt sänkt till två dagar.

• Arbetsgivarintyg

  Ett arbete ska alltid styrkas med arbetsgivarintyg, som din arbetsgivare fyller i. Det är din arbetade tid under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös som ska styrkas. 

  Vi använder ditt arbetsgivarintyg som underlag för att bedöma om du kan få arbetslöshetsersättning och i så fall hur mycket.

  På Mina sidor kan du begära att din arbetsgivare fyller i ett arbetsgivarintyg. Din arbetsgivare fyller i  intyget i intyget på www.arbetsgivarintyg.nu och du godkänner det via Mina sidor. Arbetsgivarintyget fylls i för de senaste tolv månaderna du har arbetat. Har du haft flera anställningar behöver vi ett arbetsgivarintyg från varje enskild arbetsgivare. Under fliken Arbetsgivare här på webbplatsen finns mer att läsa om hur intyget fylls i.
  Du måste också skicka in Arbetsgivarintyg till oss på begäran, till exempel när din anställning är avslutad eller vid pågående deltidsanställning.

• Vanliga frågor för arbetssökande